Bakgrund till Spoltecmetoden

Att ha god ventilation i sin bostad och i fastigheten där man bor är lagstadgat för flerbostadshus. Varje byggnad där flera familjer bor granskas och mäts för att se att tillräckligt god ventilation finns att tillgå. Vad menar man med god ventilation? 

Det är i princip så att det bara får ta en viss tid innan all luft i byggnaden är utbytt mot ny. En generell regel är att detta betyder ett utflöde på 0,36 liter per sekund per kvadratmeter boyta i huset. 

Ett hus där OVK inte uppfylls ses som otjänligt och behöver lägga upp en plan för hur ventilationen ska förbättras.

När ett hus blivit lite till åren så börjar man ofta få sämre flöden genom sin ventilation. Man behöver då åtgärda ventilationen så att man inte kommer under värdena på luftflöden som OVK-lagstiftningen dikterar.

Förbättringar och åtgärder kan ske på olika sätt.

1. Man bygger om från självdrag till frånluftsventilation. Det innebär att man sätter in en fläkt där man tidigare litade till att naturen skulle stå för utsuget.
2. Man byter från en mindre fläkt till en större fläkt.
3. Man tätar ventilationen på något vis.
4. En kombination av åtgärderna 1-3.

Genom att sätta en ny fläkt på taket kan värdena på luftflödet som krävs för OVK uppfyllas. Dessa värden mäts alltid vid utsugen i lägenheterna. Om ventilationskanalerna är otäta innebär lösningen dock att man helt plötsligt suger ut väldigt mycket luft ur huset. 

Man kan lätt förstå hur detta går till om man tänker sig en ventilationskanal som ett sugrör. Sugröret ska suga luft ur en lägenhet. Om sugröret samtidigt har en massa hål så måste man suga väldigt hårt i sugröret för att man ska kunna suga ut något i änden av det.

En kanaltätning innebär att man istället tätar otäta kanaler. Det gör att luft nu bara sugs ut från de ställen i huset man räknat med. På så sätt får ventilationssystemet tillbaka sin ursprungliga funktion.

Med väl fungerande ventilation och kanaler som inte läcker, kan kostnaden för uppvärmning sänkas. 

Om man sätter en större fläkt alternativt skruvar upp fläkten i ett otätt system kan man istället öka kostnaderna för uppvärmning kraftigt. Ofta mer än 100%. 

Om man i ett sådant hus kommer in och tätar kanalerna så kan man ofta helt spara in tätningen på sina minskade energikostnader. Ofta på under tio år.

En enkel tumregel är att 100 liter luft per sekund som sugs ut ur huset kostar ca 10 000 sek/år.

Värmeåtervinning med hjälp av frånluftsvärmepumpar är en vanlig energibesparande insats. 

Även här är ett väl fungerande ventilationssystem en stor fördel. Vid otäta kanaler måste man ofta överdimensionera aggregatet för högre luftflöden än annars nödvändigt. 

Det betyder att investeringen blir större än vad som behövs för värmebehovet och ekonomin blir sämre.

Minskad spridning av störande lukt

Genom att täta kanalerna så minskar riskerna att dålig lukt sprids mellan ventilationskanalerna, och genom dem också vidare till lägenheterna. 

Det innebär att lukt från mögel, matlagning, cigarettrök etc begränsas. 

Det här tillhör annars det som boende ofta stör sig på.

Minskad risk för negativa hälsoeffekter

Dåligt inomhusklimat är en stor bov när det kommer till allergier och astma. Många undersökningar visar att undermålig ventilation är skadlig, speciellt i kombination med eventuella mögelangrepp. 

Framför allt barn kan drabbas extra hårt. Därför är det viktigt att ha en god ventilation ur hälsosynpunkt.